GROVFODER

Grovfodret är stommen i hästens foderstat. Dess innehåll av olika näringsämnen avgör hur den övriga foderstaten skall byggas upp. Det är således viktigt att man verkligen vet hur grovfodret är sammansatt.

Grovfodrets näringsmässiga sammansättning påverkas av skördetidpunkt, frösorter, markens beskaffenhet, odlingsläget, gödslingen och valet av de arter man odlar. Fodrets innehåll av protein och energigivande ämnen är till stor del för odlaren att påverka. Mineral- och vitamininnehållet är det betydligare svårare att styra, här spelar den naturliga jordmånen, skördeförhållandena och andra geografiska faktorer en avgörande roll.

När man ska räkna på en foderstat behöver man ett analyserat grovfoder. Med detta menas att man tagit ett prov av grovfodret och skickat till ett laboratorium för analys. I den här artikeln guidar vi dig för hur du tar ut ett grovfoderprov för analys.

Ett analyserat grovfoder betyder inte per automatik att det är ett bra grovfoder – men en analys på ett grovfoder kan ge en fingervisning om vilken typ av hästar just det grovfodret passar till och om man eventuellt behöver komplettera foderstaten med något. Närings- och mineralinnehåll i grovfodret kan variera kraftigt beroende på flera olika faktorer såsom skördetidpunkt, gödsling och markens egenskaper. Därför blir det inte rätt om man ska räkna foderstat på ”standardvärden” för grovfoder – eftersom det inte finns några.

Det är fullt logiskt att betrakta betesgräs som ett fodermedel i sig – och dessutom som ett viktigt sådant. Många hästar har ju under flera månader årligen betet som enda näringskälla, därför är det riktigt att skärskåda betet ur strikt näringsmässig synpunkt.

Eftersom tillgången på färskt gräs är begränsad under vintern, behöver sommarens gräs konserveras för att användas under stallperioden. Det finns i huvudsak två olika sätt att konservera gräs, genom torkning eller genom inplastning.

Halm fungerar dels som ett fodermedel, dels som ett strömedel för att begränsa cirkulationen av fukt och ammoniak i stallmiljön. Som fodermedel är halmen en källa när det gäller fibrer (växttråd) som kan komplettera bete eller grovfoder vid behov av mer fibrer.

När man pratar om hygienisk kvalitet i foder menar man oftast förekomst av mögelsvamp, bakterier, eller sådant som mögelsvampar och bakterier har bildat – till exempel sporer eller toxiner. Både hö, hösilage och ensilage har sina utmaningar när man pratar om hygienisk kvalitet.