KRAFTFODER, SPANNMÅL & FETT

Hästens grundläggande näringsbehov bör tillgodoses genom grovfodret. Kraftfoder, spannmål och fett är alla ett komplement. I många fall fungerar grovfoder utmärkt för att täcka hästens näringsbehov i form av energi, protein och makromineraler. Det finns dock de fall där grovfodret inte räcker för att täcka alla hästens näringsbehov, då kan kraftfoder vara ett bra komplement i foderstaten.

Grundidén med kraftfoder är att tillföra de näringsämnen som måste kompletteras i en koncentrerad form. Det kan t. ex. vara svårt att tillgodose hela proteinbehovet hos en hårt arbetande häst, växande unghäst, dräktigt eller digivande sto om grovfodrets värden inte är optimala.

De olika sorters spannmål som används för utfodring av hästar innehåller till övervägande delen proteiner av tämligen låg kvalitet. Halterna av livsviktiga aminosyror som lysin och metionin ligger lågt – liksom kalciumvärdet och inslag av vitamin D. Lägst halt av högvärdigt protein har majs. Fosforhalten i spannmål är relativt hög.

Vissa kraftfoderprodukter är pelleterade, vilket innebär ett antal fördelar. Man förhindrar t. ex. att de olika ingredienserna i fodergivan skiktas ”klumpvis” i krubban, silon eller foderbingen. Om detta sker kan vissa hästar få en skadlig koncentration av ett ämne – medan andra helt går miste om samma ämne. I ett pelleterat foder innehåller varje pellet samma andelar av varje ingrediens. Man bör också förvissa sig om, att alla råvaror i ett pelleterat foder är vegetabiliska.

Vi ska här kika närmare på dessa former av kompletteringar. 

SPANNMÅL

De olika sorters spannmål som används för utfodring av hästar innehåller till övervägande delen proteiner av tämligen låg kvalitet. Halterna av livsviktiga aminosyror som lysin och metionin ligger lågt – liksom kalciumvärdet och inslag av vitamin D. 
fett

Fett är den mest energitäta komponenten i ett foder och det mest effektiva sättet att tillföra energi utan att öka proteintillförseln. Fett kan vara en bra alternativ energikälla för hästar som jobbar hårt eller har tunt hull, eftersom den belastar en annan del av fodersmältningssystemet än kolhydrater/stärkelse. 
sockerfodermedel

Dessa fodermedel används oftast för att ge ett energitillskott utan att öka risken för kväveöverskott genom hög tillförsel av protein. Under senare år har forskning tillfört värdefull kunskap om olika sockerarters roll vid hästens energiutvinning. Detta har bl. a. lett till en minskad användning av melass – eftersom den lättsmälta energi den innehåller endast i liten grad kan utnyttjas vid den form av arbete som de flesta hästar utför. Dessutom innehåller melass kalium, ett ämne som det råder överskott av på svenska vallar och som hos hästar kan orsaka problem i högre doser.
proteinfodermedel

Proteinfodermedel används när hästen av någon anledning behöver mer protein än vad grovfodret tillför. Det är alltid bäst att försöka hitta ett grovfoder med värden som passar hästens behov, men ibland är det inte möjligt att välja ett annat grovfoder. Hästar som växer, är dräktiga eller digivande behöver mer protein i förhållande till energi än en häst på underhållsfoderstat eller en häst i träning. Den som vill säkra proteintillförseln till tävlingshästar, avelsdjur eller växande unghästar bör gå systematiskt till väga och gärna rådgöra både med veterinär och foderrådgivare.
sammansatta kraftfoder

Grundidén med kompletteringsfoder är att tillföra de näringsämnen som måste kompletteras i en koncentrerad form. En hästs huvudkällor till energi och protein är fibrer, protein, fett och stärkelse. Dessa fyra grundläggande komponenter förekommer i varierande utsträckning i förhållande till varandra beroende på typ av sammansatt kraftfoder.