utfodring-föl-krafft-1080x600.jpg

UTFODRING TILL FÖL

Att utfodra ett föl korrekt är en investering för framtiden. Som uppfödare investerar man stora kostnader, tid, man väljer hingst och mycket mer därtill. Att lika omsorgsfullt investera tid i fölets och stoets utfodring är en nyckelfaktor för en framtida hållbar häst.

Protein är grundmaterialet i all kroppsvävnad och ett föl har lika stort proteinbehov som den högpresterande tävlingshästen. Det är därför viktigt att redan tidigt planera foderstaten för sitt föl för att främja en jämn tillväxttakt.

Råmjölk, den första mjölken

Råmjölk är ett begrepp som ofta nämns i avelssammanhang och är den mjölk som finns under en kort första period. Denna är otroligt viktig då den innehåller viktiga antikroppar som ger fölet skydd mot smittämnen. Normalt sett kommer föl igång med att dia redan efter ett par timmar och den första tiden diar de lite men ofta. Kontrollera gärna att fölet suger korrekt på spenen och får i sig mjölk, vissa föl kan behöva hjälp att både hitta rätt och få till tekniken. Kommer fölet inte igång själv med att dia inom 4-6 timma kan det vara aktuellt att hjälpa dem för att säkerställa att de får i sig näring, energi och antikroppar. Förmågan att ta upp antikroppar från råmjölken avtar kraftigt redan efter 12 timmar. Råmjölk kan samlas och frysas in för framtida behov och det går att få tag på frusen råmjölk via Föl- och Ammajouren.

För att ge både sto och föl den bästa starten bör du vara så förberedd som möjligt, läs gärna på och skapa goda kontakter med erfarna uppfödare i god tid innan fölningen. Notera även telefonnummer till närmaste veterinär samt jourhavandeveterinär lättillgängligt i stallet eller i din telefon, vid misstanke om att något inte står rätt till är en tidig kontakt med veterinär en nyckelfaktor.

Till föl som förlorat sin mamma ska man alltid kontakta veterinär då den ersättningsmjölk som finns inte innehåller de viktiga antikroppar som finns i stoets råmjölk. Mer om utfodring till moderlösa föl finns längre ner på denna sida.

Utfodring till föl

De första månaderna får föl den näring de behöver från stoets mjölk. Fölet diar inledningsvis ett antal gånger i timman vilket avtar efterhand som fölet blir äldre. Redan vid ett par dagars ålder börjar fölet utforska sin omgivning och smakar ofta nyfiket på vad stoet äter både gräs, grovfoder och eventuellt kraftfoder. Detta beteende ökar med åldern, tilläggs fodrar man stoet med kraftfoder och andra tillskott är det fördelaktigt om dessa även är skonsamma och av sådan sort att även fölet kan äta av dem. Ett gott råd är att kraftfodret till avelsston och föl bör hålla, god proteinkvalité, högt fiberinnehåll och vara låga i stärkelse.

När fölet går med sin mamma på bete så är det viktigt att tänka på gräsets näringsinnehåll. Generellt minskar näringen i gräset ju längre in på sommaren man kommer. Midsommar kan vara ett bra riktmärke, ofta minskar näringen efter det och eventuell stödutfodring kan komma att behövas. Hull och kondition på sto och föl avgör för när eventuell stödutfodring ska sättas in. I första hand bör man då komplettera med ett grovfoder. Kom även ihåg att föl alltid ska gå på parasitfria beten.

I vissa fall är det främst fölet som behöver extra foder och då kan en så kallad ”creep feeding hage” vara aktuell. Det är en inhägnad/mindre hage som enbart fölet kommer åt och inte stoet. På så sätt kan fölet fodras separat med ett skonsamt och näringsrikt foder som inte riskeras ätas upp av mamman. Ett annat alternativ till ovan är att ha fölkrubbor vilka förhindrar stona från att komma åt fodret. Viktigt att komma ihåg är att det foder som erbjuds föl bör vara anpassade för deras behov, en hög proteinkvalité, hög fiberandel, låg stärkelse samt ha god smaklighet.

Vad många kanske inte vet är att fölet ska växa 70% av sin vuxenvikt redan första året. För att detta ska vara möjligt behöver den rätt förutsättningar för en jämn tillväxttakt där man undviker svackor i tillväxten. Det är vanligt att föl får en svacka i tillväxten i samband med avvänjningen från mamman eftersom det är en stressande period för fölet men många omställningar. Ett led i att underlätta för fölet är att introducera det foder den ska äta efter avvänjningen redan innan avvänjningen påbörjas. Att skiljas från sin mamma är ett stressande moment av många anledningar, vänjer man fölet vid sitt foder redan innan är det ett stressmoment mindre.

Utöver ett grovfoder av god kvalitet väljer man med fördel ett kraftfoder anpassat till föl, det för att säkerställa att fölet får den näring de behöver. Kraftfoder anpassade till föl innehåller ofta en högre andel protein tillsammans med en för föl anpassad mängd vitaminer och mineraler.

Hur bedömer jag hullet på mitt föl?

På ett föl kan man ofta se revbenen en aning, synligenheten av dessa ska dock försvinna desto äldre den blir. Överlinjen ska vara muskulös och fölet får gärna ha en hjärtformad rumpa, det är ett tecken på att fölet fått tillräckligt med bra protein. Det är oftast proteinet som är svårast att få i fölet tillräckligt. Skulle fölet få för mycket energi i förhållande till protein finns det en risk att det driver på tillväxttakten vilket inte är önskvärt. Av den anledningen kan vissa ibland bli försiktiga med utfodring till föl men just protein är svårt att överutfodra till ett föl.

Glöm inte att det är lika viktigt att tänka på stoets hull så att även hon är välmående. När fölet är 2–3 veckor gammalt kommer digivningen igång ordentligt och fölet diar då oftast såväl mer som i större mängder. När mjölkproduktionen ökar så pass mycket är det vissa ston som har svårt att hinna äta tillräckligt för att producera den mjölkmängd som fölet kräver. Då är det viktigt att se över stoets foderstat så att hon får i sig det hon behöver och inte tappar hull. Värt att ha med sig är att ett sto som är högmjölkande har tre gånger så högt proteinbehov som en häst i underhållsbehov, detta är under de första tre månaderna av digivning.

Föl och salt

Föl kan bli lösa i magen av salt och det är därför rekommenderat att placera eventuella saltstenar oåtkomliga för fölet. Den första perioden får fölet i sig den mängd salt de behöver via sin mamma eller eventuell stomjölksersättning. När fölet skiljts från stoet kan man placera ut en saltsten samtidigt som man har ett vakande öga över saltintaget så att den inte fattar tycke för saltstenen.

Moderlösa föl

Vid moderlöst föl är det viktigt att fölet får i sig 1-2 liter råmjölk eller av veterinär given plasma helst 1-2 timmar efter födseln (max 12 timmar) för att överleva och få immunförsvar. Snabb kontakt med veterinär är därför viktigt vid moderlöst föl.

Till föl som förlorat sin mamma behöver man ge någon form av stomjölksersättning såvida en amma inte kan hittas. I sådant fall bör man leta efter en stomjölksersättning som är speciellt framtagen för hästar så att dess sammansättning efterliknar naturlig stomjölk. Stomjölksersättning tillför dock inte de viktiga antikroppar som finns naturligt i råmjölk och ger fölet skydd mot smittämnen. Mer information om KRAFFTs stomjölksersättning KRAFFT Milk och ytterligare tips vid utfodring finns att läsa HÄR.

Den sociala kontakten med andra hästar är mycket viktig och får inte glömmas bort vid moderlösa föl. Försök att i ett tidigt skede hitta en lekkamrat till fölet och hantera inte fölungen mer än nödvändigt. Den är redan i hög grad präglad och beroende av människan, och bör i stället ges möjlighet att identifiera sig med andra hästar.

Vår foderrådgivare Erica pratar om utfodring till föl

 

Foton: Kristin Harms