HUR BEDÖMER MAN HULL PÅ EN HÄST?

Ett sätt att bedöma om energin i din hästs nuvarande foderstat stämmer överens med hästens behov – eller ger ett över-/underskott – är att göra en hullbedömning.

De områden som brukar vara tydligast som riktlinje är fettansättning längs med ryggen, längs halsens överlinje, i området strax bakom skulderbladen/bogen, över revbenen och vid svansroten.

imagec3cfc.png

Ett annat riktmärke kan vara hur tydligt höftbenen syns. Både under- och övervikt bör undvikas för en frisk och sund häst. Sträva därför efter nivå 5 för de flesta hästar, och efter 6-7 på fölston. Man bör skilja på hästens muskelsättning och en ökad kroppsvävnad som ofta består av fett.

Nedan har vi listat 9 olika nivåer av hull som du kan ta hjälp av för att göra en hullbedömning:

1. Extremt utmärglad

Ryggkotor, revben, svansrot och höftben kraftigt utstickande, skelettstrukturen kring manke, bogblad och hals klart synliga samt inget fettlager.

2. Mycket mager

Ryggkotor, revben, svansrot och höftben utstickande, skelettstrukturen kring manke, skuldror och hals svagt synliga.

3. Mager

Revben och ryggrad synliga, svansroten utstickande men individuella ryggkotor är inte synliga, höftknölen rundad men klart synlig, bäckenbenet inte skönjbart, manke, skuldror och hals markerade.

4. Slank

Lätt åsformad rygg, revbenen svagt skönjbara, lite fett runt svansroten, bäckenbenet inte skönjbart, manke, skuldror och hals inte tunna.

5. Måttlig

Jämn längs ryggen, revbenen inte synliga men lätta att känna, fettet runt svansroten börjar kännas ”svampigt”, skuldror och hals övergår mjukt till kroppen.

6. Måttligt fet

Kan ha en liten ränna längs ryggen, svampigt fett över revbenen, mjukt fett runt svansen, börjar tydligt ansätta fett längs manken, bakom skulderbladen och längs halsen.

7. Fet

Kan ha en ränna längs ryggen, går att känna individuella revben men också fett
mellan dem, mjukt fett runt svansroten, fettansättning runt manke, skuldror och längs halsen.

8. Mycket fet

Ränna längs ryggen, svårt att känna revbenen, väldigt mjukt fett runt svansroten,
tjockt fettlager runt manke, skuldror, ”förtjockad” hals, fettansättning på insidan av benen.

9. Extremt fet

Tydlig ränna längs ryggen, varierande tjockt fettlager över revbenen, ”bulligt” fettlager runt svansrot, manke, skuldror och längs halsen. Insidan av bakbenen kan ”skava”.

 

Illustrationer: Staffan Philipsson.
Källa: SLUs utfodringsrekommendationer för häst, 2013. Modifierat efter Henneke med flera Equine Vet J (1983) 15 s371-372, samt NCR (1989).

Relaterad läsning:
Hur mycket väger hästen?

För att kunna räkna ut en lämplig foderstat behöver du först ta reda på hästens vikt, vilket inte alltid är så lätt om man inte har tillgång till en våg. Vissa passar på att väga sin häst när de är på veterinärbesök, men det finns även olika formler som du kan använda för att räkna ut hästens vikt.
Så tolkar du grovfoderanalysen

Ett analyserat grovfoder betyder inte per automatik att det är ett bra grovfoder – men en analys på ett grovfoder kan ge en fingervisning om vilken typ av hästar just det grovfodret passar till och om man eventuellt behöver komplettera foderstaten med något. Närings- och mineralinnehåll i grovfodret kan variera kraftigt beroende på flera olika faktorer såsom skördetidpunkt, gödsling och markens egenskaper. Därför blir det inte rätt om man ska räkna foderstat på ”standardvärden” för grovfoder – eftersom det inte finns några.

 
PÄLSSÄTTNING - ANPASSA FODERSTATEN

Vissa hästar faller lätt ur och tappar både hull och muskulatur under vinterns månader. Det är under denna period som hästen är i full gång med produktion av ny päls. Att producera ny päls har visat sig vara en krävande process och därför kan man i vissa fall behöva korrigera foderstaten för att undvika att ens häst tappar hull och/eller muskulatur.