DEN VÄXANDE UNGHÄSTEN

Rätt anpassad utfodring är en av hörnstenarna i uppfödning av hästar – och därmed en viktig faktor i konkurrensen mellan uppfödare. Att utfodra en växande unghäst efter dess behov kräver både kunskap och känsla. I det här avsnittet ska vi tala allmänt om unghästens skelettutveckling, se lite närmare på de utfodringskrav som ställs då man föder upp unghästar samt ägna ett särskilt avsnitt åt tränande unghästars näringsbehov.

I skelettvävnaden finns det ett antal insprängda celler som har till uppgift att anpassa benstommen genom att ta bort eller bygga in material. Den här anpassningsprocessen pågår ständigt, men är särskilt intensiv då hästen växer.

Hos en ung häst är hela skelettet ännu inte omvandlat till benvävnad. Vissa partier kvarstår som brosk, i dessa kan tillväxt ske både på längden och bredden. De här delarna av hästens skelett kallas tillväxtzoner och finns i ändarna av de långa rörbenen, även i områdena under rörbenen finns zoner där tillväxt kan ske. De levande cellerna i tillväxtzonerna organiserar brosk­massan så att ben bildas. Detta sker bl. a. genom inlagring av kalcium och fosfor. Vävnaden blir hård och hållfast. Den här typen av skelettomvandling kan bara ske hos unga hästar. Hur lång tid den tar beror på ärftliga faktorer, utfodring och andra faktorer i hästens miljö.

Sedan hästens tillväxt är avslutad, fortsätter de levande cellerna i benstommen att anpassa skelettet till de påfrestningar hästen utsätts för – t. ex. genom träning. Det är därför viktigt att unghästen rör sig mycket och på ett allsidigt sätt. Det är också viktigt att skelettet genom foderstaten tillförs de näringsämnen det behöver för sin anpassning.

Balanserad foderstat för jämn tillväxt

Störd mineralbalans är en av de viktigaste orsakerna till rubbningarna i skelettutvecklingen av unga hästar. Ofta handlar det om brist på fosfor – beroende på att den fosfor som tillförts via fodret har låg smältbarhet. Brist på kalcium är mindre vanlig, eftersom hästen har lätt att ta upp detta ämne. Obalans mellan vissa mineraler kan ge upphov till allvarliga rubbningar i skelettets utveckling.

Foto: Kristin Harms

Jämnheten i näringstillförseln är viktig, eftersom man önskar en jämn och harmonisk tillväxttakt hos den unga hästen. Därför bör föl ha lärt sig äta eventuellt kraftfoder redan innan avskiljningen, annars riskerar de att komma in i en tillväxtsvacka efter avskiljningen. Tillväxtsvackan kompenseras ofta senare med en forcerad, språngvis tillväxt som kan leda till sämre skelettkvalitet. Då fölet sedan lärt sig äta kraftfoder växer den ikapp – dvs. växer drastiskt. Om man under denna tid tillför relativt mycket energigivande ämnen i foderstaten, kan skelettets kvalitet försämras. Samma typ av störning kan inträffa om unghästen fått en otillräcklig näringstillförsel under vintern och sedan släpps ut på ett kraftigt bete.

För att säkerställa en harmonisk tillväxt hos unghästen bör uppfödaren alltid använda ett analyserat grovfoder som efter behov balanseras med ett näringsdeklarerat och analyserat kraftfoder.

Träning & tillväxt

Trav- och galopphästar sätts i allmänhet i träning redan på hösten som ettåringar. Deras tillväxt pågår då fortfarande och upphör först vid cirka 36 månaders ålder – dvs. vid avslutad 3-årssäsong. De flesta unghästars grundträning påbörjas alltså medan de fortfarande växer och utvecklas. Detta kan ha vissa fördelar, eftersom det växande skelettet genom träning ska anpassa sig för att klara framtida påfrestningar. Samtidigt kräver den tränande unghästens utfodring särskilda hänsyn. Många gånger ”glömmer man bort” detta och ger unghästen ”standardiserad” foderstat som är anpassad för färdigvuxna tävlingshästar.

Unghästen på lösdrift

Undersökningar visar att hästar i flock tar längre tid på sig för att äta jämfört med hästar i traditionell stallmiljö. Man vet också att hästar som regel föredrar att äta från marken – som naturen avsett att gräsätande flockdjur ska göra. Högt placerade foderhäckar tvingar således hästen att äta i en onaturlig kroppsställning och kan på lång sikt orsaka skador på hästen.Så länge unghästen befinner sig under tillväxt är det viktigt att foderstaten tillför protein i rätt mängd och av rätt kvalitet. Balansen mellan olika mineraler – främst kalcium och fosfor – är viktig för en sund skelettutveckling. För att säkerställa att foderstaten har rätt mängd och avvägda proportioner av de viktigaste näringsämnena, bör alla uppfödare låta analysera sitt grovfoder och bygga upp den totala foderstaten efter värdena i denna. Detta är lättast om man använder ett näringsdeklarerat färdigfoder med en sammansättning som lämpar sig för unghästar.

 

Unghästar som går i lösdrift och som vistas mycket utomhus under vinterhalvåret behöver ett tillskott av energi. Det är inte bara i sträng kyla som en ”uppväxling” av foderstatens innehåll av energi aktualiseras, även kombinationen av regn och blåst har en starkt avkylande effekt och redan tidigt på hösten bör man vara uppmärksam på energidelen i foderstaten. Unghästarna behöver energi för att hålla värmen, men också för viljan att hålla sig rörliga. Rörligheten har stor betydelse för skelettets framtida hållbarhet och anpassningen av muskler, senor och ligament till den belastning som träningen så småningom kommer att innebära. Hästar sätter under vintern ordentlig päls, vilket ibland gör det svårt att bedöma deras faktiska hull. En ”burrig” och lite bukig häst ger lätt intrycket av att dess muskelvolym är större än vad den i verkligheten är. Uppfödaren bör således regelbundet kontrollera hästens hull och jämföra med ett hullbedömningsschema. Gör man detta regelbundet, upptäcker man lättare förändringar i hullet hos individuella hästar.

I en flock unghästar som utfodras ”kollektivt” – dvs. med fri tillgång till foder – kommer vissa individer att ta för sig mer än andra. Flockens rangordning avgör vem som har företräde till maten, vilket kan leda till att vissa individer får för lite foder medan andra överkonsumerar. Grovfoder bör spridas över relativt stor yta eller fördelas på ett antal högar med rejält avstånd från varandra. Ges grovfodret t. ex. i en relativt liten foderhäck, kan en dominant individ börja vakta fodret och konsumera den största mängden av det för egen räkning. Det finns olika strategier för att säkra varje individs intag. I en vanlig lösdrift kan individuell utfodring skötas genom att ta in hästarna i box eller speciella utfodringsspiltor då kraftfoder ges. Ett annat alternativ är att utforma lösdriften så att individuell utfodring kan ske automatiskt i hagen med hjälp av transpondrar och utfodringsstationer.

När den unga hästen börjar närma sig 3 år kan foderstaten anpassas efter hästens arbetsinsats.

KRAFFT GROOV-familjen är ett bra alternativ för den växande unghästen eftersom det finns många olika alternativ efterhand som unghästens grovfoder och behov varierar. På så sätt slipper man utsätta hästen för jobbiga foderbyten, och kan samtidigt säkra det dagliga intaget. För den som föredrar müsli rekommenderar vi istället KRAFFT High Protein Muesli.