hogpresterande-hasten-1080x400-INT.jpg

Tävlingshästen

Här ska vi ge några allmänna synpunkter på utfodring av högpresterande hästar och koncentrerar oss då på fodrets roll när det gäller hästens formkurva samt hästens muskelfunktion. Givetvis kan inte den bästa utfodring höja hästens individuella prestationsförmåga. Det handlar snarare om att hästen ska kunna göra sin inneboende kapacitet maximal rättvisa genom att ge rätt näringstillförsel.

Att med siffermässig exakthet ge råd om tävlingshästars utfodring är givetvis inte möjligt. Med hjälp av rekommendationer från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kan vi få en fingervisning om tävlingshästarnas näringsbehov. Deras näringsbehov varierar dock kraftigt med typen av prestation, intensiteten i tävlingsprogrammet och med den individuella förmågan att ta upp och omvandla näringsämnen.

Att träningen måste varieras känner vi alla till. Däremot ser man förvånansvärt ofta att foderstaten är densamma – oavsett hur hårt hästen tränar eller tävlar. Samtidigt är det av stor vikt att inte utsätta hästens mag-tarmsystem för ständiga foderbyten, därför bör man försöka hitta en lösning där man med små medel enkelt kan finjustera foderstaten efter hur hårt hästen presterar. Under perioder av måttligt arbete bör hästen tillföras måttligt med energi. Det handlar om att hitta en rätt avpassad basnivå av energi i foderstaten och att variera proportionerna energi och protein efter hästens tillväxt, prestationsnivå och psyke.

En god muskelfunktion är avgörande för hästens prestationsförmåga inom alla hästsportgrenar. Muskelproblem är en vanlig källa till bekymmer hos högpresterande tävlingshästar. Vätskebalansen är en av orsakerna i sammanhanget. På grund av svettning och eventuellt lösare avföring förlorar en tävlingshäst i allmänhet en hel del vätska innan och under sitt tävlande. Förlust av kroppsvätska gör blodet mindre lättflytande – och minskar dess möjlighet att genomströmma musklernas samtliga blodkärl. Därmed går delar av muskelvävnaden miste om ämnen som fungerar som ”bränsle” och ”reparationsmaterial” för den arbetande muskeln.

Tillförseln av lämpliga fibrer är viktig även i detta sammanhang. Kroppsvätska i grovtarmen bör bindas av fibrer, som lätt kan ge ifrån sig vätskan då det behövs för olika kroppsfunktioner. Hö och betfibrer har den rätta sammansättningen för att hästen ska kunna bibehålla sin vätskebalans även under hårda och tämligen långvariga prestationer.