FRÅN GRÄS TILL GROVFODER

Så introducerar du grovfoder efter betessäsongen:

Övergången från bete till skördat grovfoder är en av årets mest känsliga förändringar i foderstaten. När nytt grovfoder introduceras behöver tarmfloran tid för att vänja sig vid det nya fodrets sammansättning och egenskaper, så att sammansättningen av svampar och bakterier hinner anpassa sig till de nya förhållandena. För att förebygga magbesvär, såsom kolik, förstoppning och obalans i tarmfloran rekommenderar vi på KRAFFT att övergången sker stegvis under minst två veckor. Ett upplägg kan exempelvis se ut så här:

• Börja stödfodra med det hö/hösilage under de sista veckorna av betet, öka successivt mängden samtidigt som betet minskar.
• Börja med att stalla in hästarna nattetid med vinterns foder, samtidigt som de går kvar på gräset dagtid
• Introducera därefter eventuella vinterhagar

Denna gradvisa introduktion ger tarmfloran möjlighet att anpassa sig och minskar risken för störningar. Eftersom det torrare fodret innehåller mindre vätska är det extra viktigt att säkerställa vätskeintaget. Vid behov kan man säkra upp genom att fodra med blötlagd mash – till exempel KRAFFT Low Starch GASTRO MASH® – som både stödjer vätskebalansen och matsmältningen. Att använda KRAFFT Gastro Support är också ett alternativ för att främja en sund tarmflora under perioden, särskilt om du vet med dig att hästen är känslig. Om hästen går från att röra sig fritt på bete till en mer stillastående tillvaro på mindre yta utgör även den minskade rörelsen en riskfaktor för förstoppning, eftersom tarmmotoriken stimuleras när hästen rör sig. Det är därför viktigt med motion för att motverka detta.

Så tar du grovfoderanalys:

I samband med installningen är det läge att se över höstens foderstat. Det görs utifrån näringsanalys av grovfodret och hästens individuella behov. En grovfoderanalys är en god investering, då du får en uppfattning om vad fodret näringsmässigt innehåller, vad som saknas och utifrån det bedöma vad som eventuellt behöver kompletteras. En analys som tas direkt från vallen, genom att samla in prov diagonalt genom fältet från strängarna, blir det mest representativa provet som kommer spegla hur partiet ser ut i genomsnitt.

Det är klokt att be sin leverantör ta analys innan du köper in grovfoder för att veta att fodret är anpassat för din/dina hästars behov. Skulle du behöva ta analysen i efterhand är det dock också fullt möjligt. Det är lämpligt att samla prover från flera balar, och från olika ställen på varje bal. Om du har plastat foder kan du ta prov från varje bal när du öppnar den, klippa ner och lägga i en påse i frysen, som du sedan fyller på när du öppnar nästa bal. Undvik att dra ut stråna då de kan tappa blad. När du samlat in från tillräckligt många balar, 3-5 stycken är bra att sikta på, blandar du det nedklippta grovfodret och plockar ut ett prov som skickas till ett analysföretag. Tänk på att detta gäller näringsanalys, och inte analys av hygien på fodret.

Så tolkar du grovfoderanalysen:

Att tolka analysen är ett kapitel för sig, och vilka värden som är de idealiska skiljer sig stort beroende på vilka hästar som ska utfodras. En grovfoderanalys ger en bild av hur näringsinnehållet i fodret ser ut, men det är mycket viktigt att följa upp foderstaten efter en tid, och justera utifrån hull och muskulatur.

• Torrsubstans (TS): Visar hur stor andel av ett kg foder som är torrvara – dvs det som inte är vatten. Ju blötare fodret är, desto lägre TS-halt. Vanligen efterfrågar hästägare minst 60% TS-halt. Hö har cirka 84 % TS. När du sedan jämför grovfodrets näringsinnehåll, tittar du på innehåller per kg TS.
• Energi: Mäts i MJ per kg TS och kan skilja sig mycket, från 6-12 MJ. Vanligt spann är 8–10 MJ, där lägre passar lättfödda hästar eller hästar som inte arbetar, och det högre till hästar i träning eller svårfödda hästar.
• Protein: En kvot mellan protein/energi på ca 5,5–6 är lämplig för vuxna hästar som inte är i avel, och ger en bra grund att utgå ifrån. Ligger kvoten lägre är det lämpligt att komplettera med ett proteinrikt foder, även om hästen håller hullet (dvs får i sig tillräckligt med energi), för att den ska hålla sina muskler. Det gäller även hästar som inte arbetar. Hästar som växer, är dräktiga eller ger di har ett högre proteinbehov – därför är det lämpligt med ett grovfoder med en högre kvot till dessa för att lättare täcka behovet.
• Socker: Mäts vanligen i WSC, som anges i g/kg TS. Under 100 g (10 %) räknas som lågt, över 150 g (15 %) högt. För fångkänsliga hästar rekommenderas foder med lågt sockerinnehåll.
• Mineraler: Med en utförlig analys ser du mineralinnehållet i grovfodret. Det finns mycket att ta hänsyn till, bland annat kalcium/fosfor-kvoten, som är viktig för korrekt val av mineralfoder. Kvoten bör ligga mellan 1,2–1,8 i totala foderstaten helst i det högre spannet för växande hästar.

Utifrån din analys och din hästs individuella behov tittar man på hur mycket av näringsbehovet som går att täcka upp med grovfoder, vad som eventuellt saknas, och räknar därefter ut om och hur du behöver komplettera med mineraler och kraftfoder. Ju bättre grovfodrets näringsvärde passar din hästs behov, desto mindre behöver läggas till. Det är sedan viktigt att följa upp hur foderstaten fungerar i praktiken, och justera foderstaten utifrån hull och muskulatur.

Behöver du hjälp att tolka analysen och räkna på vad hästen behöver?

Våra foderrådgivare hjälper dig gärna att tolka grovfoderanalysen och räkna ut en lämplig foderstat inför hösten. Tjänsten är kostnadsfri – du hittar mer information här!