Fodra häst med magsår
Magsår hos häst är mycket vanligt, särskilt bland högpresterande hästar, men även hobbyhästar kan drabbas. Hos en häst som tidigare haft magsår är det viktigt att anpassa foderstaten för att minska risken för återfall. Det handlar främst om att hålla magsäckens pH stabilt och att skydda slemhinnan från irritation.
Det viktigaste skyddet mot magsår är grovfoder. Rekommendationen är att hästen får minst 1,5 kilo torrsubstans grovfoder per 100 kilo kroppsvikt och att den aldrig går mer än sex timmar utan att äta. Tuggtiden ger en ökad salivproduktion som hjälper till att buffra magsyran och långa pauser mellan fodergivor har i flera studier kopplats till ökad magsårsrisk. Grovfodret ska vara av god hygienisk kvalitet. Halm kan användas som komplement för att förlänga tuggtiden om man har ett väldigt kraftigt grovfoder och/eller en häst i överhull.
Lusern är ett grovfoder som har visat sig extra gynnsamt för hästar med magsår. Det innehåller mer kalcium och pektin än gräs och har en struktur som stimulerar salivproduktionen. Kombinationen av buffrande ämnen och ökad salivproduktion tros ligga bakom den skyddande effekten.
Många hästar klarar sig utan kraftfoder, men i de fall där grovfodret behöver kompletteras med energi eller protein är det viktigt att välja rätt produkt. En av de vanligaste rekommendationerna är att välja foder med lågt innehåll av socker och stärkelse, men vad som räknas som "lågt" är inte alltid självklart. Forskningen visar att hästar bör hålla sig under 2 gram socker och stärkelse per kilo kroppsvikt och dag, och helst under 1 gram per kilo kroppsvikt och utfodringstillfälle. I praktiken är det klokt att välja foder med högst 10-15 procent socker och stärkelse per kg torrsubstans. Våra Low Starch produkter håller sig under dessa gränser och är bra alternativ om man behöver komplettera grovfodret med kraftfoder. Low Starch produkterna har även en certifiering från BETA som understryker att de är speciellt lämpliga för hästar som är predisponerade för magsår, läs mer om certifieringen här.
Utöver fodret finns några tillskott som visat positiv effekt i studier. Kombinationer av pektin och lecitin kan skapa en skyddande film över magsäckens slemhinna, och buffrande tillskott med extra kalcium kan tillfälligt höja pH.
KRAFFT Low Starch Gastro Mash® är särskilt sammansatt för att stödja ett stabilt pH i magsäcken hos känsliga hästar, detta genom innehållet av AcidBuf® (Maerl), en naturlig marin kalciumkälla med dokumenterat god buffrande kapacitet i magsäcken. AcidBuf bidrar till att höja och stabilisera pH-värdet efter utfodring, vilket är centralt för att minska syraskador på magslemhinnan. Utöver det innehåller Gastro Mash flera fiberkomponenter som i sig bidrar till en lugnare magmiljö: pressad betmassa med högt pektininnehåll, lusern som tillför både pektin och buffrande kalcium, samt vetekli och havrekli som ger struktur och stimulerar salivproduktionen. Fettet i fodret kommer från kallpressad rapsolja och linfrö, som tillför skonsam energi utan att öka magsäckens syrabelastning. Sammantaget gör detta Gastro Mash till ett helfoder som kombinerar buffring, salivstimulering och lågt stärkelseinnehåll, tre nyckelfaktorer i utfodringen av hästar med ökad risk för magsår.
Att fodra en häst med magsår kräver alltså en helhetssyn där man fokuserar på grovfoder, goda utfodringsrutiner och låg andel socker och stärkelse.
Referenser;
Ferrucci, F., Guerrini, A., Ubertalli, G. & Rovati, A., 2003. Treatment of gastric ulceration in 10 Standardbred racehorses with a pectin–lecithin complex. The Veterinary Record, 153(22), pp.678–680. https://doi.org/10.1136/vr.152.22.679
Galinelli, N. et al. (2021). High intake of sugars and starch, low number of meals and low roughage intake are associated with Equine Gastric Ulcer Syndrome in a Belgian cohort. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition, 105(S2), 18–23. https://doi.org/10.1111/jpn.13215
Irving, K. et al. (2025). Impact of low-starch dietary modifications on faecal microbiota composition and gastric disease scores in performance horses. Animals, 15(13), 1908. https://doi.org/10.3390/ani15131908
Luthersson, N. et al. (2009). Risk factors associated with equine gastric ulcer syndrome (EGUS) in 201 horses in Denmark. Equine Veterinary Journal, 41(7), 625–630.
Moir, T., O'Brien, J., Hill, S.R. & Waldron, L.A., 2016. The influence of feeding a high calcium, algae supplement on gastric ulceration in adult horses. Journal of Applied Animal Nutrition, 4, e8.
Pineau, C. et al. (2024). Improvement of gastric disease and ridden horse pain ethogram scores with diet adaptation in sport horses. Journal of Veterinary Internal Medicine, 38(6), 3297–3308.
Sykes, B. W. et al. (2015). European College of Equine Internal Medicine consensus statement: Equine gastric ulcer syndrome in adult horses. Journal of Veterinary Internal Medicine, 29(5), 1288–1299.
Vokes, S. et al. (2023). Equine Gastric Ulcer Syndrome: An Update on Current Knowledge. Animals, 13(7), 1261. https://doi.org/10.3390/ani13071261
