fodrets väg genom hästen grovtarmen.jpg

GROVTARMEN – DÄR MIKROORGANISMER GÖR JOBBET

I grov- och blindtarmen sker större delen av hästens näringsutvinning, och det är bakterier, svampar och encelliga djur som sköter bearbetningen. Nu handlar det om mikrobiologisk bearbetning.

Grovtarmen består av tjocktarmen (colon) och blindtarmen. I grovtarmen sker den huvudsakliga delen av energiutvinningen. Det är mikroorganismer (bakterier, svampar och encelliga djur) som sköter bearbetningen. Det sker ingen utsöndring av enzymer från tarmen eftersom maginnehållet redan har fått en lämplig kemisk sammansättning i magsäcken och i tunntarmen. Nu handlar det om ren mikrobiologisk bearbetning.

Grovtarmen vilar mot botten av bukhålan och den upptar en stor del (cirka 75 %) av dennas totala volym. I normala fall stannar födan i grovtarmen under 1-3 dygn, där den bearbetas av mikroorganismerna för att utvinna energi.

 

"Hästen har relativt lite av fodersmältningsvätskor. Den största delen av näringsutvinningen utförs av mikroorganismer i grovtarmen"

Grovtarmen innehåller otroliga mängder mikroorganismer. Ett enda gram grovtarmsinnehåll rymmer cirka 1000 miljoner mikroorganismer. Samtidigt är det viktigt att grovtarmens innehåll av mikroorganismer har rätt sammansättning. Felaktig utfodring, snabba foderbyten, stress och olämpligt dricksvatten kan bidra till att rubba mikrofloran och skapa en miljö som är missgynnande för de organismer som ska utföra det viktiga arbetet i grovtarmen.

I grovtarmen är olika organismer specialiserade inom olika områden. Vissa av dem utsöndrar enzymer och andra bildar vattenlösliga vitaminer eller tillverkar de aminosyror som bygger upp proteiner.

Kvarvarande stärkelse och växtfibrer omvandlas till fettsyror ur vilka energi kan utvinnas. Man beräknar att minst 60% av hästens totala energiutvinning sker i grovtarmen. Mikroorganismerna bildar vid sin tillväxt proteiner som innehåller essentiella aminosyror som frigörs när mikroorganismerna dör, vilket hästen till viss del verkar kunna tillgodogöra sig. Eftersom hästens förmåga att tillgodogöra sig detta protein verkar begränsad, är hästen beroende av högvärdigt protein med hög tillgänglighet i fodret.

Hästen är av naturen en grovfoderomvandlare. Det är därför viktigt att en tillräckligt stor del av dess energiupptagning sker i grovtarmen – dvs. genom nedbrytning av cellulosahaltiga fiber-ämnen. På så sätt stabiliseras tarmfunktionen och man bibehåller en balans bland de mikroorganismer som ska sköta jobbet. Foderstatens innehåll av växtfibrer är alltså av avgörande betydelse för hästens välbefinnande. I tunntarmen består tarminnehållet av cirka 90% vatten. Då det lämnar grovtarmen har vattenhalten reducerats till cirka 60%.

Rubbningar i grovtarmens bakterieflora kan vålla allvarliga fodersmältningsstörningar som i vissa fall utvecklas till livshotande tillstånd. Olämplig utfodring, t. ex. överskott på stärkelse och/eller fett, kan bidra till att öka tarminnehållets surhetsgrad. Detta kan orsaka att oönskade bakteriestammar kan växa till sig på de övriga organismernas bekostnad. Störd tarmflora kan leda till allvarliga hälsostörningar såsom diarré, kolik och till och med fång.