PROTEIN – SJÄLVA BYGGMATERIALET

All kroppsvävnad är uppbyggd av proteiner. Kemiskt är dessa sammansatta på en rad olika sätt och består av aminosyror. Vissa aminosyror som är viktiga för kroppens funktioner måste tillföras varje dag, de brukar man kalla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror, eftersom hästen inte kan tillverka dem själv. Lysin och metionin hör till den gruppen.

Behovet av protein via foderstaten är störst då kroppsvävnaden ska byggas upp – t. ex. hos en växande unghäst eller hos ett dräktigt sto som på mindre tid än ett år ska utveckla ett fullgånget foster. För att ”underhålla och reparera” färdigbildad vävnad hos en vuxen häst räcker det med ett i jämförelse litet, men lika viktigt, proteintillskott. Äldre hästar har ofta en nedsatt förmåga att ta upp och utnyttja protein, och de kan ofta vara i behov av ett extra tillskott.

Aminosyror – proteinets byggstenar

Aminosyror är de byggstenar som krävs för att skapa protein och bygga muskler. Varje aminosyra representerar en unik pusselbit och kan inte uteslutas för att få en slutprodukt. Det finns ett antal aminosyror som hästen inte kan skapa själv utan som behöver tillföras via fodret, s.k. essentiella (eller livsnödvändiga) aminosyror. Lysin och metionin är två av dessa. För hästar brukar den aminosyra som finns i minst mängd i förhållande till behovet vara Lysin. Ser man till att lysinbehovet är täckt av det foderprotein man använder så brukar även andra aminosyror finnas i tillräcklig mängd. Eftersom mängden lysin och metionin är hög i potatisprotein, som dessutom är en lättsmält proteinkälla, är det framförallt det proteinet som används i KRAFFTs produkter.

Tunnan

Man kan tänka sig skapandet av protein som en tunna, där varje aminosyra utgör en bräda som alla behövs för att hålla tunnans innehåll på plats. Mängden protein som kan bildas kan liknas med hur hög vattennivå man skulle kunna fylla tunnan med utan att det rinner ut. Lysin styr hur mycket protein som kan bildas eftersom den brädan är kortast.

Proteinets kvalitet

Det finns anledning att uppmärksamma proteinets kvalitet. Det protein som används till hästar bör vara sammansatt av aminosyror som hästen lätt kan ta upp och utnyttja. Det räcker att en aminosyra fattas för att hästen skall misslyckas med att bygga sitt tänkta protein. Den kan då inte heller utnyttja de övriga aminosyrorna som i stället blir ett onödigt överskott som måste utsöndras. Det innebär i sin tur en belastning på organen som sköter utsöndringen av överskottet. En längre tids utfodring med protein av låg kvalitet innebär alltid en hälsorisk.

Protein som inte kan utnyttjas utsöndras från kroppen, vilket innebär en energikrävande belastning på organismen. Ganska många hästar går antagligen miste om protein för sin muskeluppbyggnad därför att en del av det protein som tillförs dem är av ett slag som inte kan utnyttjas.

Som hästägare har man därmed goda skäl till att se över hur mycket protein det finns i hästens foderstat. En bra foderstat bör baseras på grovfoder, därmed bör den grundläggande proteinkällan komma från grovfodret. För att kunna bygga upp en väl balanserad foderstat krävs en analys av grovfodret. Grovfodrets proteinhalt får sedan styra en eventuellt kompletterande proteintillförsel via kraftfodret.

Potatisprotein är en lättsmält optimal proteinkälla med tanke på aminosyrasammansättning, vilket innebär att din häst kan utnyttja stora delar av det protein den äter.

Det protein som finns i vanlig havre är av medelgod kvalitet, medan t. ex. majs till stor del har protein som är av dålig kvalitet ur nyttjandesynpunkt.

Brist på protein

Hos hästar som inte är dräktiga eller ger di är det vanligaste tecknet på proteinbrist att hästen tappar muskulatur eller har svårt all lägga på sig muskler. I många fall beror dålig muskelsättning på, att hästen tillförs för lite eller fel sorts protein i sin foderstat. I vissa fall kan orsaken vara för liten energitillförsel. Hästen ”stjäl” då protein för att använda det som energikälla. Resultatet blir, att det finns för lite protein att bygga muskler av. Dålig muskelsättning bör alltid leda till att man gör en grundlig genomgång av foderstaten. Det är då mycket viktigt att man ”har koll” på grovfodrets näringsvärde – och analys är enda vägen. I många fall beror det på att man inte analyserat grovfodret till växande unghästar och dräktiga fölston och att individer med stort behov av extra protein äter samma grovfoder som vuxna tävlings- eller hobbyhästar.

Så har t. ex. tidigare ofta varit fallet i landets travstallar, när kraftigt växande ettåringar på hösten kommer in för inkörning och uppträning. Numera är flertalet av landets proffstränare mycket uppmärksamma på unghästarnas proteintillförsel – eftersom denna synligt påverkar muskeluppbyggnaden och förmågan att tåla träning.

Överskott av protein

Proteinöverskott ger ofta upphov till magproblem och kan försämra hästens allmäntillstånd och prestationsförmåga avsevärt. I allvarliga fall – t ex vid överutfodring av stora mängder lättlösligt protein – kan kraftig diarré och livshotande störningar i grovtarmens funktion uppstå genom tillväxt av en speciell bakterie (clostridium perfringens).

Dräktiga ston & protein

Hos dräktiga ston är fostertillväxten mycket intensiv under dräktighetens slutfas. Under de sista 4 månaderna uppnås 2/3 av fostrets födelsevikt och under de sista två månaderna sker en fördubbling av fostrets vikt. Eftersom protein är grundmaterialet i all kroppsvävnad är det mycket viktigt att proteingivan verkligen matchar den kraftiga fostertillväxten och att proteinet håller rätt kvalitet.

Protein via kraftfoder

Kraftfodergivans inslag av protein skall avvägas noga mot grovfodrets proteinhalt. Tidigt skördat grovfoder har ofta relativt hög proteinhalt. En vår som är torr innebär en tidig skörd i förhållande till gräsets utvecklingsstadium, vilket ger anledning att vänta sig mycket höga proteinvärden i det skördade grovfodret. Det finns således skäl att analysera sitt grovfoder och att balansera kraftfodergivans proteininnehåll noga. Grovfoder med extremt höga proteinvärden lämpar sig inte för hästar då de ofta är fiberfattiga samt tillför hästen ett för högt näringsintag.