Vitamin A

Vitamin A har en viktig funktion för att skydda och återbilda slemhinnor. Det påverkar dessutom fertiliteten, ämnesomsättningen, immunförsvaret samt mörkerseendet. Eftersom Vitamin A inte förekommer i hästens naturliga fodermedel omvandlar hästen istället betakaroten till vitamin A. Betakaroten är ett förstadium till vitaminen och finns i gröna växter samt morötter.

Vitamin A

NATURLIG FÖREKOMST OCH BIOLOGISK TILLGÄNGLIGHET

Vitamin A finns inte i hästens naturliga fodermedel, utan bara i foder med animaliskt ursprung – som t. ex. lever och fiskolja. Däremot finns betakaroten – ett förstadium till färdigt A-vitamin – i gröna växter och morötter. Vid behov kan hästen omvandla betakaroten till A-vitamin. Då vitamin A är fettlösligt, kan hästen under betessäsongen lagra ett överskott i levern och fettvävnaderna. Detta räcker sedan upp till sex månader.

FYSIOLOGISK FUNKTION

Vitaminets fysiologiska funktion är skydd och återbildning av hud och slemhinnor. Det påverkar dessutom tillväxten, fertiliteten, ämnesomsättningen, immunförsvaret samt produktion av ämnet rodopsin, vilket krävs för mörkerseende.

BEHOV

Vid en foderstat som består av blekt eller inplastat vallfoder plus spannmål kan vitamin A ges som en tillförselgaranti, speciellt till unghästar och avelsston. Betakaroten är väldigt ljus- och syrekänsligt och ett hö som var grönt vid inlagringen på skullen blir under våren ofta blekt och fattigt på betakaroten. Höets bidrag av A-vitamin till foderstaten minskar då kraftigt. Foder som behandlats med propionsyra och sedan lagrats under längre tid förlorar stora mängder vitamin A. Behovet av detta vitamin ökar kraftigt vid hårt arbete samt vid dräktighet och digivning.

BRISTSYMPTOM

Brist kan ge försämrat mörkerseende, förtjockad och förhårdnad hud och hornhinna, ökad mottaglighet för infektioner och sämre fertilitet. Verkliga bristsymptom förekommer i praktiken ytterst sällan, då vitamin A är fettlöslig och kan lagras i levern och fettvävnaderna. Däremot har tillskott av vitamin A haft en viss positiv effekt på fruktsamheten hos ston. Underskott av vitamin A kan – speciellt under avvänjningen – påverka tillväxten negativt.

TOXICITET

Stora mängder färdigbildat vitamin A (ej betakaroten) ger giftpåverkan och kan leda till viktminskning, urkalkning av skelettet, blödningar, dålig kondition hos päls och hud samt ökad hjärtfrekvens. Akut förgiftning kan få dödlig utgång. Kronisk överdosering stör funktionerna hos övriga fettlösliga vitaminer – särskilt hos vitamin D, vilket är viktigt för den unga hästens skelettutveckling.

Betakaroten

NATURLIG FÖREKOMST OCH BIOLOGISK TILLGÄNGLIGHET

Betakaroten tillhör gruppen karotenoider. Dessa finns naturligt i färgämnena hos t. ex. morötter och paprika och är förstadier till vitamin A. Betakaroten finns bara i växter och förekommer i höga halter i t. ex. lusern, gräs och morötter. Halterna av betakaroten i vallfoder beror på växtslag, utvecklingsstadium, gödsling samt hantering och lagring. Bladen innehåller högre halter av betakaroten än stammen och halten minskar i senare utvecklingsstadier. Förlusterna blir mindre vid ensilering och hetlufts torkning än vid förtorkning av vallfodret, men mängden minskar även under lagringstiden.

FYSIOLOGISK FUNKTION

Undersökningar har visat på nedsatt fruktsamhet vid brist på betakaroten – trots normala halter av vitamin A. Detta tyder på att betakaroten har en egen funktion.

BEHOV

För att hålla halten av betakaroten uppe krävs en ständig tillförsel, eftersom kroppens förmåga att lagra vitaminet är begränsad. I levern, kroppsfettet, blodet och binjurarna sker en viss lagring, men redan efter 3–4 dagar är förråden tömda om de inte förnyas. Betakaroten är mycket ljus- och syrekänsligt. Ett hö som var grönt vid inlagring på skullen blir ofta blekt och fattigt på betakaroten under våren.

BRISTSYMPTOM

Resultat från undersökningar visar varierande symptom vid brist på betakaroten – t.ex. i form av svaga yttre brunsttecken, lägre dräktighetsfrekvens, fler spontana aborter, oregelbundna brunster samt fördröjd ägglossning.

TOXICITET

Även höga doser anses – till skillnad mot vitamin A – vara ofarliga för hästar.

Relaterade vitaminer:
Vitamin B-komplexet

Vitamin B-komplexet innehåller vitaminer som påverkar hästens energiomvandling, produktionen av röda blodkroppar, produktionen av viktiga aminosyror samt nervsystemets funktioner. Flertalet av B-komplexets vitaminer tillverkas av mikroorganismerna i hästens grovtarm. Rubbningar i grovtarmens mikroflora, t ex som en följd av stress och/eller stärkelseöverskott kan således vara en orsak till brist på B-vitamin.
Vitamin D

Hos hästen påverkar inte vitamin D kalciumupptaget i tarmen – vilket det gör hos många andra djurslag. Det är däremot viktigt för omsättningen av kalcium i skelettet och påverkar på så sätt skelettets uppbyggnad.
Vitamin E

Huvudfunktionen hos vitamin E är att förhindra oxidation orsakad av fria radikaler i och mellan kroppscellerna (antioxidant aktivitet). Vitamin E i tillräckligt stora doser har också visat sig kunna stärka immunförsvaret.