Fodra häst med korsförlamning

Hej! Hur ska jag fodra min häst som får återkommande korsförlamning? Min veterinär nämnde något om att dra ner på stärkelsen så jag har minskat på kraftfodret men jag vet inte om det är rätt att tänka så? 

Erica svarar:  Det finns flera typer av korsförlamning, som uppkommer av olika anledningar, och kan framkallas av stress, träning, foder och genetik. För att förhindra återkommande korsförlamningar bör man ta hänsyn till olika aspekter i hästens träning och skötsel som kan minska risken.

När en häst råkar ut för korsförlamning får den muskelskador, framför allt i bakbensmuskulaturen. Skadornas omfattning kan man se i ett blodprov. 
I samband med korsförlamningen sker ett muskelsönderfall, där enzymerna ASAT och CK läcker ut från muskelcellerna till blodbanorna. Korsförlamningens omfattning avgörs av koncentrationen ASAT och CK i blodet.


I samband med korsförlamning kan urinen bli röd/brun- färgad. Det beror på att muskelcellerna också innehåller Myoglobin, som tar upp syre från blodet och ger musklerna sin röda färg. När muskelcellerna skadas, kan den röda färgen visa sig även i urinen. Andra mer fysiska tecken är att hästen får ett kort, styltigt steg och blir ovillig att röra sig. Känner man på muskulaturen över bakdelen är den hård och spänd. Smärtan kan ge ökad puls, andningsfrekvens och onormal svettning. I allvarliga fall kan hästen lägga sig utan att kunna resa sig. Symtomen brukar visa sig 15 minuter till 2 timmar efter arbete. Korsförlamning är ett akut tillstånd och för bästa prognos bör veterinär undersöka och behandla hästen snarast!

Hästens tunntarm är första stationen för upptag av snabb energi, dvs socker och stärkelse. Passagehastigheten är snabb här (ca 1 h), samt att det amylas, som finns i tunntarmen och bryter ner stärkelsen, bara finns i begränsad mängd. Merparten av den energi som tas upp här lagras i levern och muskulaturen i form av glykogen. Om hästarna har en lugnare period, men hästen står kvar på samma fodergiva leder till att hästen får ett överskott av glykogen i musklerna. Det krävs då stora mängder mjölksyra för att bryta ner glykogenet. Om tillräckligt med mjölksyra inte hinner transporteras dit sker ett muskelsönderfall. 

Välj en foderstat med lågt stärkelse- och sockerinnehåll och ett foder som istället har fett och fibrer som energikälla. Använd ett grovfoder som är analyserat och ligger lågt i socker, dvs under 10% eller 100 g/kg TS. Det är också positivt om näringsvärdets balans stämmer överens med hästens behov för att minska behovet av att komplettera. Om foderstatens innehåll av socker o stärkelse hålls på en låg nivå lagras inte samma mängd glykogen i musklerna, vilket minskar risken för korsförlamning.
Stärkelse finns t ex i spannmål och är den snabba explosiva energin. Strukturen på stärkelsen är olika i olika spannmålsslag och därför har de olika smältbarhet. Av de spannmålsslag som används till häst, har majs och korn högst stärkelseinnehåll (ca 50%). Havre är det spannmålsslag som innehåller minst stärkelse (ca 35 %) Havrens stärkelse är mer lättsmält, än stärkelse från majs och korn. Oftast innehåller müslifoder mer stärkelse än pelleterat foder, då müsli ofta är en spannmålsblandning. Det är lättare att använda fiberrika råvaror i en pellets. På senare år har dock även müsli kunnat framställas med lågt socker och stärkelseinnehåll. Viktigt är att läsa på säcken och jämföra!

Om hästen behöver kraftfoder är det viktigt att välja ett foder med lågt innehåll av socker och stärkelse. Se analysgarantin på säcken! Det finns idag kraftfoder som ligger lägre i socker än de flesta grovfoder, KRAFFT har två olika lågstärkelsefoder, Low Starch pellets med ett socker- och stärkelseinnehåll på 4% och Low Starch Müsli med ett socker- och stärkelseinnehåll på 5% resp 6%. Det är extra viktigt med ett lågt stärkelse- o sockerinnehåll i foderstaten vid vila. Men tänk på att alla foderbyten bör ske långsamt om du byter foderstat inför vila. Tänk även på att optimera innehåll av selen, E-vitamin och magnesium. Var även noga med Ca/P behovet är täckt och att kvoten är i balans. Det är vanligt att korsförlamningshästar har svårare att sätta muskler, vilket gör att man då bör hitta en lättsmält proteinkälla med hög andel lysin att komplettera med. Ett bra exempel på ett sådant foder är Muscle up, med 340 g smb rp/kg.

Det är viktigt att hästen får regelbunden träning och att den inte tränas hårdare än hästen är förberedd för. Förändring i träningsintensitet bör ske långsamt. Lång uppvärmning, gärna i lång låg form och lång avskrittning på lång tygel. Rörelse regelbundet över dygnet är positivt. På vintern är det vanligt att hästen rör sig mindre i hagen och då bör man ge den motion på annat sätt. Var noga med att hästen aldrig blir kall. Det är viktigt att hålla muskulaturen varm både före och efter träning och undvik att den blir nerkyld i hagen.

Rådgör med din veterinär och foderrådgivare för att undvika återfall!

Har du en fundering?

Skicka ett mail till direct@krafft.nu så hjälper vi dig. Skriv gärna med information om din häst så som kön, ras, ålder, arbete, hull och annat som kan vara bra för oss att känna till. Vill du ha hjälp med att räkna en foderstat så skicka med din grovfoderanalys.