Kalium

NATURLIG FÖREKOMST OCH BIOLOGISK TILLGÄNGLIGHET

Kalium är ett mineral som finns i stor mängd i t. ex. vallfoder och melass. Ett högt intag av natrium ger försämrat upptag av kalium.

FYSIOLOGISK FUNKTION

Hos hästen finns kalium huvudsakligen inuti cellerna. Kalium är – liksom natrium – nödvändigt för syra/bas- och vätskebalansen. Dessutom har kalium betydelse för kroppens osmotiska tryck, det är därför nödvändigt för normal funktion hos all muskulatur. Kalium medverkar även vid regleringen av njurfunktionen. Upptagningen sker i slutet av hästens tunntarm.

BEHOV

Vid hård ansträngning förlorar hästen via svett en hel del kalium och natrium. Normalt täcker kaliuminnehållet i våra vallfoder även en sådan förlust. Dräktiga ston behöver dock under de tre sista månaderna en högre giva kalium.

BRIST

Kaliumbrist är ovanligt, då fodrets innehåll oftast är tillräckligt. Möjligen kan en högpresterande häst som får mycket kraftfoder och låga grovfodergivor utan tillräckligt tillförsel av mineralfoder drabbas av bristsymptom. Diarré och njurproblem kan leda till kaliumbrist, vilket sker snabbare hos den unga hästen än hos den vuxna. Brist kan leda till minskad aptit, viktminskning, diarré, slöhet och slutligen även döden. Då kalium utsöndras med urinen, kan extra tillskott behövas om hästen behandlas med urindrivande medel. Blodprov är inget effektivt sätt att kontrollera kaliumstatus på. Vid en eventuell brist av kalium i blodet går kalium ur cellerna ut i blodet för att hålla blodnivån normal. Det betyder, att blodprovet visar normal kaliumhalt medan hästens totala kaliumsystem egentligen har en brist.

ÖVERSKOTT

Överflödigt kalium utsöndras med urinen och därför är överskott mycket ovanligt och har inte studerats vidare på häst.